Har någon sett min vita rosett?

Den har försvunnit. Jag vill ha den. Jag saknar den.

Idag är det söndag. Det är en vilodag.

Den kommer jag verkligen att ta på fulla allvar och har inte tänkt

göra något som klassas som ansträngande.

(som att plocka upp den där dvd:n som ramlade i golvet. Jobbigt att böja sig)

Dock måste jag vara chaufför annars får jag typ stryk.

Jag minns den gamla goda tiden när jag faktiskt var längre än min lillebror

och kunde lätt slå till honom om han bråkade med mig.

Tyvärr kan jag inte det längre.

han är längre än mig, har mer muskler än mig och han vet att han

lätt kan kasta ut mig om han vill.

Det vet även jag.

Jag minns när han kastade upp mig över axlarna, bar iväg mig och

dumpade mig i en fin hög på soffan.

Därför vågar jag inget annat än att köra honom till Bion.

Kan ju hoppas att han är åtminstone lite snäll eftersom flickvännen ska med.

(Dock var hon ju också med när han kastade mig i soffan)

Tycker att han skulle ju kunna bjuda mig på bio efter alla gånger

jag har kört honom till och från Lappfors. Och till Terjärv.

Ja, men det där med vilodag.

Annat än vara chaufför, så har jag inga planer.

Idag är det lata dagen.

Vilken tur att jag köpte min godispåse redan igår.

Den kan vara i bra användning idag.

Fint inlägg eller hur? Med det firar vi med en infogad bild.

Dagen till ära kan jag infoga en bild som finns färdigt i datorn...

...typ nått från Karis! Yeiii.

Dagens bild blir...

Tadaaa! Inte så spännande men jag måste erkänna att jag inte har så

mycket bilder på min dator.

(Den räknas ännu som ny så då tar det ju lite tid att flytta över

saker och det orkar jag inte göra nu. Vilodag, ni vet)

Den här bilden är ju då av mitt arbetsbord, lätt att se.

Där satt jag största delen av morgonen och är också en av orsakerna

de gånger jag kom försent till lektionerna.

Största orsaken att jag kom sent var dock att jag sov lite extra

eller bara orkade inte komma i tid.

Något jag fick lära mig i Karis:

"fast man kommer hur sent som helst så är det alltid någon som kommer senare".

Den började jag följa under vårterminen.

Under höstterminen var jag nämligen en duktig elev.

Jag tycker att detta inlägg är tillräckligt långt att den kan räknas som 3 inlägg.

Så nu behöver jag inte ha dåligt samvete av att

Annika gnäller om att jag aldrig uppdaterar min blogg.